”Nej tack, det är bra"
Man blir så glad över rapporter om de första orden från tvååringen. Ingen egen mening ännu, men väl en fras hon hört mamma säga många gånger. Så efter frågan om hon ville ha mer mat, kom det plötsligt en dag: ”Nej tack, det är bra.”
Inte bara glädje med ungarnas nya ord, ty, senare hördes värre saker… ”fan”. Och sen kom det fler… ”fan, fan… fan”… hoppsan... (Detta kom INTE från modern, kan jag säga.) Lägger ut ännu ett bildkollage på barnbarnet från Rabalders katalog. Plus en privat från fotomodellandet.
Husbonden ägnade en heldag åt den gamla jordfräsen vars motor strejkade efter tjugo års trogen tjänst hos Lilla Huset. Hela motorn var isärplockad med mera, med mera. Den var ganska begagnad redan när vi köpte den, så det var inte mycket att göra. Motorn var slut. Det blev till att skaffa en som inte var lika mycket begagnad och si… nu fräser det i jorden igen.
Nu är man övervakad vid symaskinen. Kossan som fick stora goa ögon har 'ko-koll' från sin upphöjda plats. Trevligt sällskap. Idéer samlas för storverk därvid, kanske blir det såna där fina kuddar som jag såg i ett skyltfönster häromdan…
För övrigt…
konstateras att senaste medicinfakturan gick på 2200 kronor. Frikort för läkemedel efter ett enda inköp. Man håller sig för skratt. Så har det varit i många, många år nu. Det var humanare när gränsen för högkostnadsskydd låg vid 1600 kronor. Rätt tungt att behöva lägga på nödvändiga preparat. Tänk att det finns många som inte lägger en enda krona på mediciner...
Åsså…
har Husbonden varit så himla duktig med att på egen hand ladda hem en massa smileysar till sin iPhone. Här ligger man nu i lä. Har just lärt mig att surfa och sms:a på min nya HTC – och det är stort, bara det! Mer orkar jag inte för ögonblicket;-)
