Öbrona - bara namnet är musik

Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan.

Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fungerar över åar och vattendrag. De äldsta har anor från medeltiden. Jag är t.ex helt bedårad av detta gamla charmiga broräcke som ännu hänger med, om än hjälpligt. Det bär på historia. Mig skulle det inte förvåna om denna bro en gång ledde trafiken på gamla riksettan, mellan Göteborg-Stockholm. E20 är nämligen f.d riksettan. Förbättrad, rätad och utbyggd förstås. Undrar om det finns en gammal karta över riksettans sträckning...

Stenvalvsbroar är de äldsta ännu bevarade stenbroarna. Valvet bygger på principen att lasten tas upp av tryckkrafter utefter valvet. Bron vilar på ett eller flera valv som är sammansatta av lösa delar, oftast sten eller tegel. Ofta är det natursten som från början byggdes av kallmurad sten, dvs helt utan murbruk. Många är vi som undrat hur brobyggarna fick dit stenblocken utan att sidorna rasade samman. Svaret är att man först reste en båge av timmer, en stomme som sedan revs när stenvalvsbron väl var färdig.

Romarna byggde redan för 2000 år sedan många stora vägbroar och akvedukter på detta sätt. På 1800-talet började murbruk användas när stenarna fogades ihop.

Sverige har i dag omkring 600 bevarade stenvalvsbroar. Den längsta ligger i Karlstad och sträcker sig över 168 meter.

Broar var en viktig del av vägnätet redan i forna tider. Så viktig att kyrkan godkände att brobyggen kunde utföras även på söndagar. Bro- och vägbyggen samt skjutsning var ett ansvar som staten lade över på bönderna enligt gamla landskapslagar. Formellt fanns skyldigheten kvar ända till 1944, då vägväsendet förstatligades. Fakta hämtade ur artikel i Transportarbetaren.