Ett hundratal svanar har slagit läger 500 meter från oss. Kackelkonsert om dagarna - även sporadiskt om natten. Känner sig väl säkra i flocken. Kan inte tänka mig att ’någon’ skulle komma helskinnad ur en attack där. Svanar slåss med starka vingar och nyps som attan. Vädret avgör hur länge de blir kvar. Ska försöka tassa dit genom skogen i morgon och se om man får någon bättre bild eller filmsnutt. Enorm vaksamhet där.

Svanläger är absolut trevligare än tiggarläger! Ett sådant skulle jag verkligen inte vilja ha inpå knuten. Sagt apropå dagens tiggerielände i landet.

Marsvinet Vera ’Vitamin’ har fått B-vitaminsprutahos veterinären. Ifall, ifall. Är ofta trött, har skorviga spenar som jag smörjer, är lätt gleshårig samt minskar i vikt trots god aptit. Man vet aldrig med de små liven exakt vad de lider av, men försöka duger.

Kycklingmarinad övas i Lilla Huset. Premiär. Ett sätt att köpa svensk kyckling istället för butikernas färdiggrillade dito – som säkert är från Thailand eller nåt. Bekvämt med stekt kyckling i frysen för snabbluncher. Och n å g o t vill man ju att de ska smaka. För första gången i livet har vi skaffat en stor flaska soya för ändamålet. Aldrig för sent att lära.

Premiär även för omlagt bensår på Vårdcentralen! Sommarens cykeltur genom skogen är indirekt orsak. Ett av såren (hudskör pga cortison) läkte långsamt och blödde på nytt när jag nyss kom emot soffan hemma. När kompressen för detta togs bort rev plåstret – av mildaste microportyp (kirurgtape i folkmun) – upp ett nytt långt sår på smalbenet. Som inte läkte på två veckor. Och nu börjat småvärka. Inget riktigt ”bensår” men svårläkt ändå. Åter för omläggning efter fyra dagar. Undrar när cortisondosen kan sänkas… Tarmdoktorn avgör. Ska snart dit. Benomläggningen får kombineras med Stora Provtagningen inför det besöket…

Trötthetsperiod. Inte mycket tid för annat än dagliga rutiner med middagsvila, fotvård, hudvård, pedikyr, ”hårbottagning i öron-näs-hals” mm. Åldringsvård på egna kroppen, som jag brukar säga. Tuppluren blir ofta två - fyra timmar. Sen tar det en timme att vakna...

Julmarknadernas glada tid. Och hembygdens. Gäller att välja. Och välja rätt.

Kunde valt Idrottsföreninga’s Medlemsfest med lottdragning i går. Men valde Brasafton med Hembygdsföreninga'. Kändes varmare så här i höstrusket. 60 pers utbytte nytt o krytt, serverades potatisgratäng och bildvisning med gamla boställen i sockna’. Dessa lokala träffar är familjära. Lite som släktkalas. Dels ä r många släkt, och om inte så har man ändå känt varann halva livet.  

Bryggor och tandimplantat sitter inte för evigt. Bakterier k a n kila in u n d e r bryggan och in till stiftet. Och det hände sig vid denna tiden (medicin = muntorrhet = karies). Tolv år har jag haft bryggan. Kluriga åtgärder från tandläkare Elisabet har inte stoppat angreppet. Två ’tänder’ av fem på bryggan i överkäken skulle bort. Dags att såga av bryggan intill de innersta tänderna och dra ut tre rotfyllda rötter. Nog undrade jag hur detta skulle gå till…

Vanliga åtgärder hos tandläkaren som bedövning, lagning, rotfyllning eller utdragning bekommer mig inte, men detta gav fjärilar i magen. Denna tösa börjar få nog nu. Så vidtog avsågningen medelst hårda borr. Inte fasen visste jag att en brygga består av metallskelett överdraget med porslin. Det är hårt!

I f y r t i o minuter pågick borrandet under vidrigt skärande ljud. Kanske har jag blivit hörselskadad, jag vet inte. Ljudet gick inte bara in i örat utifrån, det kom inifrån också. När borrandet upphörde vidtog utdragning under f y r t i o minuter till. Bedövningen satt som en smäck. Bländad när jag inte blundade.

Tandläkaren och sköterska Christina bytte sida flera gånger, det bökades och bändes och sögs och spolades. Men det var i alla fall tyst, man hörde radion och tandläkaren började nynna under arbetet som hon alltid gör. ”Vi ska sluta dra ut annat än framtänder händanefter, för de är inte så jobbiga” skojade de. Det ä r svårt att skratta under sådan bökig behandling!

Även tandläkaren var trött efter anspänningen. ”Du får betala vid efterkontrollen, jag orkar inte räkna nu” sa hon :-) De gick säkert på välbehövlig lunchrast, antar jag.

En vanlig dagsdos. Bara att hysta in. Gapa och svälj! Lite av ett vandrande laboratorium.

När skovet är över kan nog sju av enheterna tas bort. Så att man känner sig ’normal’ igen. 

Missar inte gärna morgonsolens första strålar inne i huset. Det ger en bra start - även om solen sen inte visar sig mer den dagen. Tygkossan som hänger vid syhörnan var så bedårande att jag måste fota. Solen flyttar sig snabbt så dags så man får kvicka på. Syhörnan är husets mörkaste hörn, men så dags får den sin beskärda del.

Annars är nu tid att skyla sig. Parasollen – vår finaste nånsin – hade gett upp i tyget. Utvändigt urblekt med vitt mjöl dråsande från utsidan. "Jutlandia" från Jysk 2008 i hårdträ har det mest perfekta tackel och tåg, så stommen slänger vi inte. Sparas ifall jag någon gång ska orka sy ett nytt parasolltak (finns ej kvar i handeln). Tills vidare inköptes nytt parasoll, inte lika bra men en "Hillerstorp" med vitt enfärgat tak. Kanske lika bra eftersom de ändå bleks.

Kan svårligen förlika mig med de trendiga svarta och bruna parasolltaken. Vem vill sitta under ett svart tak som suger åt sig värme när det är sommar…? Nä, ljusa och luftiga vill jag ha sommartaken!

Parasollet köptes hos Sommar Möbler, en 40-årig institution vid Åsenkorset utanför Vara, där vi gör nedslag flera gånger under säsongen. Stället är minst lika känt för intilliggande råkkoloni som sitt stora utbud. Det är pepprat med bon i de höga träden. Och ett hiskeligt skränande dygnet runt under den ljusa årstiden. Hör- och sevärt, säger fågelälskaren. Måste nog filma det någon gång – för egen del. Ingen annan skulle orka se den filmen...

För övrigt...

en veckas ryggläge på grund av skov och nedtrappning av tillfälligt höjd cortisondos. Sovit, sovit, sovit... frusen med influensakänsla och värk i alla kroppens muskler – alla! Låren kändes som om jag cyklat ett tiomilalopp! På värmedyna under tjocka filtar och tro det eller ej… med mina nya röda vinterhandskar på - inomhus! Det såg absolut inte klokt ut. Värken klingar nu av med hjälp av värktabletter, alldeles lagom för att idag klara en utflykt till Vara för… mammografi! Ur askan i elden… en lika vidrig som nödvändig undersökning.

Ett sundhetstecken i sig att jag utsatte mig för detta. Har nämligen hoppat över mammografin i fem år då jag varit så dålig att jag inte ens skulle orkat med en eventuell cancerdiagnos…  Säger en del!

Västra Götalandsregionen stjäl en tredjedel av mitt statliga bidrag STB! Det ska hjälpa oss kroniskt sjuka med förebyggande tandvård. Och så stjäl Landstinget 30 procent – innan något betalats ut över huvud taget. Svinaktigt, säger jag.

”Sjukdom och funktionsnedsättning ska styrkas av läkarintyg på särskilt blankett” skriver Socialstyrelsen i SOS 2012:17 (M) om bidraget. Och sen fakturerar Landstinget 360 kronor (!!!) för intyget. Trots att jag betalade 300 kr i patientavgift hos min specialist i sammanhanget.

Staten ger med ena handen. Med andra handen snor man tillbaka 30 procent. Alltså betalar jag egentligen själv 360 + 300 kr (faktura + läkarbesök) för att senare få tillbaka ett bidrag på 540 kr! Detta är inte bara dumt. Det är ondsint. På gränsen till sjukligt.

STB = Särskilt Tandvårdsbidrag är nytt från 2013 och berättigar mig till 1200 kr (600 + 600) varje år pga. att sjukdom och medicinering kraftigt påverkar min tandstatus. Visserligen en ’fis i Rymden’ mot de 40 000 kr jag sedan sjukdomen tvingats lägga på tandläkaråtgärder, men ändå något. Och så ska de bara betala ut en tredjedel.

”Det är upp till varje region att själva bestämma avgifter för de intyg som vi enligt lag är skyldiga att skriva. Intyg för STB är ett sådant” besvarar ekonomen på Skaraborgs Sjukhus mitt bestridande av fakturan.

Regeringen Reinfeldt har sedan tillträdet 2006 fixat rejält med alla ”regelverk” i statliga myndigheter. Därtill bytt namn på en rad olika verk så att vi medborgare ska tappa greppet om tillvaron. Moderaterna/högern klagade på den svenska byråkratin i decennier. Nu är byråkratin än värre. Så här illa har det aldrig förut varit i Sverige.