Dagsnotering från Vågen = 76,1 kg.

En total viktnedgång på nio kg sedan max-vikten.

Fyra kg har tappats sedan vandringsstarten den 8 augusti. (Två kg per månad.) Förväntar mig mer.

Resan tillbaka fortsätter men... det är ju samtidigt ett framåtskridande...(hmm ... knepigt...).

Den som för bok vet besked:

1.  Har minskat mellan fem och tio cm i omfång på olika ställen på kroppen.

2.  Har dragit in fem hål på livremmen.

3.  Har nu ett BMI på 25,4 (starten var BMI = 28,4).

Är nu snart under gränsen för övervikt! Förstummad och lättad.

Siktar egentligen på 70 kg (BMI 23,4). I första hand.

Are you ready boots? Start walking!

Svångremmen dras åt ännu ett hål!

Dagens vandring genomfördes i kraftig blåst och därmed betydligt svalare väder än hittills. Tog en varmare vinterkappa på mig. Skulle även behövt både handskar och mössa. Utan mössa blåser liksom kroppens egen värme ut ur huvudet. Tur man har stavarna, det blir 'typ' fyra ben faktiskt. Med de båda "extrabenen" håller man balansen bättre och kan skjuta på i motvinden.

Det var lite som sagan där Solen och Vinden tävlade om vem som kunde få rocken av mannen där nere på vägen. Vinden tjöt och ven och stormade så att mannen drog rocken allt hårdare omkring sig. Medan Solen stekte och gassade och log sitt allra mildaste leende så att mannen till slut lättade på klädnaden.

Svägerskan ringde med rapport från genomgångna undersökningar. Det väsentligaste var bra, annars lite småskavanker. Så där håller det på i vår ålder...

Hann även städa för marsvinen och duscha innan vi var bjudna på middag hos Väninnan. Tittade längtansfullt på datorn... och klockan... och datorn igen... Ingen pardon, insåg det omöjliga och fick återkomma nu istället.

Middagen var mycket trevlig och maten god. Vi resonerade livligt om det mesta såsom vi hava för sed, i dag mest om hunduppfostran där vi har en del problem att ta itu med. Kom fram till en del lösningar.

Nämen... 77,1 kg på vågen i morse! Ny bottennotering. Total förlust ÅTTA kg.

Måste bero på den raska promenaden i motvind i går. Undrar om det är särskilt bra med motvind...? Inte vet jag. Vad ska det inte bli idag då när jag ska ut... här blåser av attan.

Är det bara i livets nedförsbacke som man är glad åt bottennoteringar och förluster? Annars strävar man ju mot toppen...

Har nu börjat samla de inlägg som rör resan tillbaka i särskild kategori.

Vid bantning händer egendomliga ting. Summerar nu efter en månads stavgång: två kilo och två klädstorlekar. Ta mej sjutton.

"Går mig smal" som tidningarna så hurtigt uttrycker det utan att tänka på hur många handikappade man hånar då. Hör själv delvis till den gruppen så jag vet hur det känns. Sjukdom och ond fot medförde kroppsligt förfall med ett BMI på 28. Med dyra (!) "svävarskor" blev allt annorlunda… för mig. Just nu.
Från maxvikten 85 kg har jag lättat sju totalt. Vandringsmånaden står "bara" för två av dessa. Vill mer. Går fyra-sex km dagligen för att öka flåset så att jag ska orka öka dosen när jag inom kort slutar röka. Sådan är planen.

När jag mötte Husbonden gick jag ner 13 kilo på sex månader, dvs två kilo per månad, men var då 20 år yngre och nyförälskad. Sånt bränner kalorier. Just nu har jag samma takt, minskar i snitt ett hekto varannan dag. Livremmen har dragits åt med två-tre hål och den kan nu sitta PÅ magen istället för UNDER.

Den inbitne systematikern för bok för att studera vad som händer. Plötsligt hoppar det ner ett halv kilo för att nästa dag gå upp ett. Vissa veckor står vågen helt still, sen droppar det stötvis. Tålamod...
Vid motion omvandlas fett till muskler som väger mer. Men muskler bränner fett bara genom att finnas till, sägs det. Lever på det.

Har nu snudd på ryggskott vilket bekymrar. Orsak: gick i tvärdrag två dar under kaminjobbet. Fasen också, men jag provade korsetten idag… och GICK I. Halleluja. Kan till och med ha den innanför jeansen med samma hål på livremmen…! Tuffar vidare.

I morse visade vågen ÄNTLIGEN under 78 (= 77.9) Fyra km i dag + en timmes gräsklippning.

På matta ben och med en känsla av att ha fjällvandrat en vecka (ja, allt är relativt...) står jag och fotar min nya ryggsäck, inköpt enkom för att bära hem gräs till marsvinen i under promenaderna. Det var inte så lyckat att bära stor påse gräs i handen under stavgång. Nu har jag händerna fria. Var egentligen ute efter en minimal rygga i textil för att inte se så avancerad ut men den här i skinn fick duga. Illusionen av fjällvandrare var därmed total, och så trovärdig att grannen som tog cykeln (!) till sin brevlåda undrade var skidorna var;)

Avverkade idag stora rundan på en timme (sex kilometer), grus - asfalt - grus igen. Kände mig mogen för detta kraftprov (!) till skillnad mot förra gången då jag knappt orkade ta mig hem. Nu var jag fräsch hela vägen.

Vad fick mig till detta test? Jo, vågen. Den visade i morse 78,7 !!!

Utförde inom mig en vild krigsdans i glädjeyra, tillkallade husbonde och hundar för kontroll... joodå, 78,7 igen.... och igen.... och igen. Jippie.

Travar väl på i denna takt så länge Gud vill och fötterna/skorna håller. Har ännu inte dragit ner på kaloriintaget. Bra att ta till när det blir skarpt läge;)