Bättre vy än så här kan man väl knappast ha från 'gångbanan' inne på verandan. Där står nämligen motionsbandet/löpbandet... (kärt barn har många namn) nu på sommaren. Ibland är det ju bara inte väder för utepromenader och ibland finns bara en halvtimme tillgänglig.

Inser att det nu är tid att ta tag i magistret på nytt. Sen stora bantningen 2007 har jag lyckats hålla vikten på 73 kg. Men i sommar har man skuttat upp hela två kilo på två månader - kanske cortisonkuren, vad vet jag...

Riktigt äckligt om man för sin inre syn framkallar två enkilos margarinpaket liggandes runt midjan. Och det gör jag. För motivationens skull. Alltså dags att ta på allvar. Och med perennarabatten som utsikt och naturljud som ackompanjemang går det riktigt bra att trava på. 'Det ska böjas i tid, det som krokigt ska bli'. Särskilt skönt om det regnar också och fläktar genom öppna dörrar.

Varav hjärtat är fullt, så talar munnen...

Det finns en koppling mellan sömnlöshet och uppbyggnaden av plack i delar av hjärnan, vilket anses vara en riskfaktor för Alzheimers sjukdom. Det är välkänt att Alzheimers och Parkinsons sjukdom har negativa effekter på sömnen, men det är först nu man kunnat se att sömnbrist även kan vara en av orsaksfaktorerna bakom dessa sjukdomar.

Vid granskning har sömnforskare upptäckt att det uppstod komplikationer vid 8,5 procent av operationerna om läkaren sovit mindre än sex timmar efter nattpasset, att jämföra med cirka 3 procent om läkaren sovit minst sex timmar.

Det viktigaste för att läkare ska göra ett bra jobb är att de har möjlighet att återhämta sig efter ett nattpass.

De som sovit 7 timmar eller mindre löper nästan tre gånger så stor risk för att utveckla förkylningssymtom som de som sovit 8 timmar eller mer. Deltagarna i test isolerades från varandra och exponerades för förkylningsvirus. 43% utvecklade förkylning efter detta.

Nu antyds att sömnbrist till och med kan bidra till uppkomst av diabetes typ 2.
Man har funnit att sömnbesvär hos friska medelålders män ger en ökad risk att insjukna i diabetes typ 2. Det kan man se efter ca 15 års uppföljning att dålig sömn kan läggas till kända riskfaktorer för diabetes, såsom övervikt och brist på fysisk aktivitet.

Nu börjar Kören på TV, sen... är det dags för sängen.

Slarva inte med sömnen, gott folk!

Nu sitter man här igen. För sent.

Borde sova nu. Men just i kväll forskar jag. Om sömn.

Besöket på Gottfrieskliniken gav en spark i rätt riktning - jag har sömnbrist. Långvarig sådan. Ska inte gå in på hur det gick till, men det tog lång tid.

Vid sökning på nätet har jag funnit att sömnbrist är ett ökande problem sedan tio år. Svenskar sover sämst i Europa. Sökningen gav bl.a dessa citat vilka fick mig att fatta hur viktig sömnen är:

"Att sova sina timmar är bra doping. Kroppen får återhämta sig och hjärnan laddas om. Vi sänker ämnesomsättningen och får en ökning av tillväxthormon. Kortisol, stresshormonet, trycks ned och lagring av glukos förhindras. När sömnen tagit över, aktiveras även immunförsvaret. Så kanske du sparar in tid för sjukdom när du ger dig själv tid för sömn."

"Sömn behövs för hjärnans energiomsättning, för förmågan att tänka och aptitregleringen, och kanske också för immunförsvaret. För lite sömn ökar suget efter sötsaker och stärkelserik mat.

"Den som har nedsatta försvar på grund av till exempel sjukdom behöver inte mycket för att sömnen kan komma ur balans."

"Om man inte sover får man samma effekt i hippocampus som när inkorgen är full på en dator."

En människa passerar fyra olika faser av sömn under en normal sömncykel, som är ungefär 90 minuter lång. Sover du mellan en halvtimme och en timme kommer du fram till djupsömn. Det är bra för den sortens minne som handlar om att komma ihåg fakta, till exempel människor, platser eller saker.

Om du sover mellan sextio och nittio minuter kommer du fram till REM-sömnen. Det är då du drömmer, och den här fasen är bra för kreativiteten. Då flyter minnena fritt omkring i hjärnan och skapar nya förbindelser.

Bilden är lånad från Friskispressen.

Det sägs också att det KAN TA TVÅ ÅR AV GOD SÖMN FÖR ATT LADDA EN MÄNSKLIG HJÄRNA SOM TÖMTS PÅ ENERGI. Det kan bli min räddning. Nu har jag insett hur viktigt det är, men HUR kan man sova länge och djupt när de ljusa nätterna är över oss? Borde man bli glad för att sommarsolståndet är idag och att det nu blir allt mörkare? Njae, ska nog fixa sömnen ändå. 

En helt fantastisk faktabank om sömn är SÖMNBLOGGEN. Besök den!

God natt...ZZZZZzzzzZZZzzzzZZZZzzz

Startade i ottan mot Göteborg för ett efterlängtat besök på Gottfrieskliniken i Mölndal. Visst fick jag diagnosen ME/CFS (kroniskt trötthetssyndrom) precis som jag misstänkt. Bot finns ingen. Bättring nås genom att hushålla med sina ynkliga resurser.

Med mig fick jag labbremiss för provtagning samt förslag på eventuell medicinering. Mycket att ta in och fundera över. Sömnkontot får ses över, lite underskott där… och ytterst olämpligt i kombination med ME. Såklart. Betyder mer än man tror. Slut på nattsudd och sena blogginlägg…;-)

Färdvägen hade i förväg kollats på MapJacks gatubilder (hitta.se). Superbra funktion. Husbonden skjutsade och med god planering fanns gott om tid och mycket att se…

Göteborg är aldrig sig likt – där river man upp gator, gräver tunnlar och bygger broar hela tiden. Så har det varit sedan min uppväxt därstädes. Sämre stad att köra i får man leta efter... slarv med gatuskyltar och vägvisningar. Tack vare 'göteborgs-dna' känner man sig fram i röran.

Efter god smörgås på café fort, fort hem till Paradiset och hundarna som varit ensamma länge nog.

Det tog lite tid att vänta ut kroppen innan den var redo, och sen skulle banan smörjas och centreras. Men nu är den prövad. Lite ironiskt nu när det börjar bli barmark, men det är ju en investering för framtiden. Här kan man ta sig en halvtimme när man inte hinner att gå den långa utomhusrundan. Eller när det blåser småjävlar. Eller ösregnar.

MBT-skorna knöts på för första gången på 3,5 månad och det var ljuvligt. Som gjutna på fötterna. Gångbanan var en upplevelse… marken rör sig ju. Yrsel var ordet. Lätt snurrig i början. Vågade inte se varken hit eller dit. Jösses, så vingligt det blev. Och inte visste man hur långt bak man vågade gå innan bandet tog slut. Vågade inte titta efter heller, för då snurrade världen.

För att öva upp balansen på detta rörliga underlag måste man ju släppa handtagen, annars blir alla rörelser fel. Så jag tog ett band och virade om handtagen som ett extra stöd att hålla lite lätt i… och vips… efter 10-15 minuter gick jag riktigt bra med svängande armar som man ska. Och släppte stödbandet, ökade farten och tja… det började kännas riktigt okej. Vågade till och med se mig om i hemmet under tiden.

En halvtimme gick jag. Efter så lång tids stillasittande är ju alla muskler otränade så man får öka i etapper. Men tro det eller ej… ryggen kändes lite bättre. För att inte tala om blodcirkulation och endorfiner. Ooohh, jag behöver detta.

Men herregud så rund jag var under fötterna när jag klev av bandet igen. Tog snedsteg som efter en båttur på guppande hav. Ett gott råd är att sätta sig direkt en stund efter, för att komma till sans. Detta är såklart en vanesak.